Moyachan

I måndags kom min peruk, och idag så stylade jag den och testade linser och eventuellt smink. Jag är inte duktig på att hålla hemligheter. Jag vet andra cosplayers som är jätteduktiga som enbart ger ledtrådar till deras senaste projekt.  Men jag berättar på en gång, jag ska Cosplaya Aoba Seragaki från Dramatical Murderer. Och nu när jag fått hem peruken och det mesta andra är klart så är jag jättepepp. Nästa helg är det skecon och jag längtar jättemycket! Konventpeppar som bara den! Här kommer i alla fall en bild på hur det eventuellt kommer se ut! 8D Dock ska mina ögonbryn vara blåa, haha... men har itne köpt ögonbrynspenna en så de fick vara svarta! x)

 

Ligger i detta nu i sängen och borde ha lagt mig för länge sedan, borde ta vara på de dagar jag faktiskt får sova ut. Jag jobbar sex dagar i veckan och det jag får ha i mitt sinne är, pengar. Pengar till utlandet, pengar till ny dator, pengar till cosplay, PENGAR!

Jag är sedan en vecka  tillbaka hemkommen från Malin och Mattias, de var väldigt tacksamma över att jag tagit hand om deras hus medan de var borta. Jag tyckte egentligen det bara var mysigt. I morgon är det midsommar, vad händer med tiden egentligen? Snart har ännu ett halvår passerat. jag hänger inte med riktigt. Nåväl...

Ikväll gick jag in på min gamla blogg och började smått läsa mina gamla inlägg och nostalgin blev stor, den hade jag i många år, det känns så konstigt. Då gick jag fortfarande på gymnasiet, vad jag kände mig ung och naiv då, och det tycker jag fortfarande att jag är vissa gånger. Nu tappade återigen mitt bloggnlägg lite av sitt syfte, för det jag egentligen hade tänkts skriva var att jag började titta igenom min kategori för anime, och där fann jag mycket roligt som jag helt glömt bort. 

Tillexempel att jag en gång i tiden såg animen: La corda D'oro Primo Passo. En halvsöt men lite töntig anime som handlar om en musikskola. Otroligt nog satte sig introt på mitt huvud, jag kan den fortfarande. En annan anime som hette Amatsuki som jag också glömt bort att jag en gång tittade på. Jag blir nostalgisk av bara tanken på dem och ska nog försöka se om Amatsuki i alla fall. Det var många animes jag gav upp med när jag kom halvvägs. Antingen för att de inte var spännande nog, eller att jag slutade gilla storyn eller för att jag helt enkelt glömde bort dem. 
Täntke bjuda på de två introna. 

Nu när jag ser introt igen, inser jag att jag nog aldrig skulle börja se den i nuläget. Den känns alldeles för töntig för mig. Och inget som jag nu skulle se, okej jag ser Free! Men det är annorlunda!

 

Detta är något som jag skulle kunna börja se igen faktiskt. Så det ska jag ge en ärlig chans någon gång.

 

Nu när jag skriver detta så sitter jag i Malin och Mattias hus med Elliot Smith spelandes i bakgrunden, molnen håller på att lätta och jag önskade att solen kunde gå ned så pass att man kunde skymta stjärnor, men det lär inte hända än på ett tag. Från deras kontor har man en otrolig fin utsikt över vattnet och  den vackra kvällshimmelen som skimrar i svagt violett. Varför jag bor här kanske jag också borde nämna. De är borta helt enkelt, och de ville ha en husvakt och en kattvakt, så då ställde jag upp som en god syster. Det går väldigt bra, alltihop. Ronja är snäll jag försöker se till att hon får vara ute så mycket som det bara går.

Men bara för att jag bor hos Malin är jag inte göralös precis. I Lördags var jag på IKEA, jag som en fattig student så köpte jag inget annat förutom några lådor till min expidithylla. Men det var trevligt för jag hann umgås med Erica, Eva och mamma och en lång bilresa säger jag ärligt inte nej till. Gillar sådana väldigt mycket, att sitta där och plugga in öronen med musik och läsa en god bok, titta ut på det suddiga landskapet som ändras snabbt. Från kohagar, skogar, till forsar till broar.

Denna resa resulterade till att jag läste ut tredje boken ur Scott Lynch bokserie Gentlemanna rövarna. The republic och thieves var lika bra som de andra i serien. Älskar Scott Lynch värld, hur han byggt upp städerna och politken, hur han beskriver... ALLT. Man kan måla upp en bild framför sig och man kan svepas in i en anna värld, en annan tid. Dock avslutades den med en väldigt stor cliffhange och det gör mig ivrig på vilja lsäa mer vilket inte går, det gör mig frustrerad. Scott Lynch skriver inte dessa böcker snabbt så det kommer nog dröja ett tag innan fjärde boken släpps. Inget mig emot ,de är så välskrivna och jag förstår att det tar tid, men som läsare kan det vara enerverande ibland.
Något mer som hänt är att jag har börjat jobba mer på allvar nu under sommaren. Hemtrivsel ringde mig mitt i frukosten och berättade att jag skulle börja jobba på golfklubben igen. Inget mig emot direkt. Jag är van att arbeta på det stället. Det är som att min kropp, sinne, allt, är van vid det ställe och allt gick per automatik, jag behövde kanppt tänka utan kroppen arbetade automatiskt.

 

Lite saker som hänt mig medan jag inte uppdaterat bloggen, enjoy!