Moyachan

We are just stories, so here's mine to tell

Kategori: Vanligheter

I ren frustation efter att ha stirrat på ett worddokument i en halvtimme så pluggade jag in musik i öronen och begav mig ut på en lång promenad. Jag gick tills jag kände mig trött och nöjd och sedan satte jag mig uppe på en mur i skogen och började skriva. Lite på B-uppsatsen som nu kommer ligga som en stressfaktor tills den är klar. Men också på annat. Tillslut la jag mig bara ned och såg upp mot himmelen och lyssnade på musik tills jag blev för kall för att sitta still längre och jag började bege mig hemåt. Och nu sitter jag med en kopp te, lagomt trött och frusen men hjärnan bombaderas inte med stress och tankar i alla fall.
     Jag har skrivit ned rätt mycket till min B-uppsatts och jag är klar med inledning och syfte och vilka källor som ska användas. Nu är det bara sådär tusen sidor (en mycket överdriven siffra som ni inte behöver lägga värde i) till som ska skrivas. Inte blir det bättre att såklart just precis nu har jag fått idéer till min bok och vill skriva på den? Kan inte saker bara lugna ned sig, lite grann i mitt huvud?

Nåväl, ska försöka sätta mig en liten stund till med min kära uppsatts och sedan blir det middag. Efter det ska jag skriva med på min bok för det är något jag verkligen känner för… och jag måste få passa på medan inspirationen finns, vill inte ta död på den lågan som äntligen börjat brinna igen.

 

 

Fint ord


Kommentera inlägget här: